vidunerligt

Jag är egentligen en bildkonstnär som varken har tålamod eller förmåga att måla de bilder jag skapat genom min fantasi. Därför är mitt mål i livet att lära mig att skriva visuellt. På det sättet kan jag skapa fler bilder på kortare tid i människors sinnen och hjärtan. Och en sådan bild är inte beständig och fast utan rörlig och levande. Den kommer inte heller vara som de bilder man får utav musik. De är alltför spretiga, för ordets bild är mer konkret och tydligt.

Förra årets nyårslöften lyckades jag uppfylla eller förbättre mig på nästan varje punkt, i år hoppas jag på samma sak.

• Våga mer mindre människofruktan

• Hellre vara sann än snäll

• Bli bättre på att ge beröring

• Bli bättre på att ge komplimanger, uppmuntra

• Våga ta risker

• Inte fejka mitt beteende för att få uppmärksamhet

• Lyda mina spontana vindar, men hålla de fokuserande

• Testa nya saker när jag får möjlighet

• Behandla mina nära som jag vill behandla min framtida fru och barn

• Lära mig det husliga bättre, laga mat, tvätta, stryka

• Inte begränsa mig själv i ett mönster

• Sträva efter äkthet och att vara naturligt, inte för att göra mig mer speciell än vad jag är

• Vara självständighet, beslutsam och fri

• Bli mer passionerad och motiverande

• Utveckla min fantasi och nyskapande förmåga

• Börja musicera mer

• Skådespela mer

• Händer ingenting, skall jag själv se till att det händer saker

• Försöka hålla mig tillbaka, ge andra utrymme

• Träna min kropps styrka, uthållighet, balans och smidighet

• Börja dansa

• Börja dejta och flörta

• Börja skapa något med händerna

• Lära mig simma på riktigt

• Undvika alkohol och lättillgänglig lusta

• Tro på mig själv och på Gud och aldrig ge upp

• Inte vaska guld i social dynga

• Inte göra saker som jag verkligen inte vill göra

• Inte skjuta upp saker, utan göra det direkt

• Vara mer klädd proper och mer vårdad än tidigare

• Inte peta med fingrarna på opassande ställen och i ansiktet

• Ta hand om småsyskonen bättre

• Inte skämmas för andra

• Ha rummet mer städat

• Bli mer direktiv och handlingskraftig

• Bli mer kortfattad och koncis

• Anpassa mitt språk och kroppspråk efter dem jag talar med

• Lägga mig tidigare

• Äta nyttigare

• Inte ta osmarta genvägar

• Lära mig älska det lilla i livet

• Snacka mindre, lyssna mer

• Ta körkort

• Flytta hemifrån, åtminstone planera

• Inte slarva med maten

• Göra det jag verkligen vill

• Förverkliga mina idéer och planer

• Börja utforska, experimentera och testa

• Leva i nuet, ta vara på varje tillfälle

• Utveckla alla fem sinnen

• Vara vänlig, även fast jag är trött och irriterad

• Bli mer praktiskt och händig

• Skaffa plånbok

• Utveckla mitt skrivande

• Studera på comvux

• Studera på universitetet, åtminstone söka dit

• Göra klart projekt arbetet

• Inte tvinga mig själv till saker, genom tvångsbeteende och tankar

• Hjärntvätta mig till en rättare, bättre och sannare riktning

• Bli mer effektiv och smart

• Inte vara en energitjuv för andra

• Släppa behovet om att behöva snacka om allt

• Behandla andra såsom jag vill bli behandlad, men även som jag tror att de vill bli behandlade

• Försöka förstå människor bättre

• Oroa mig mindre, hoppas desto mer

• Inte sätta orimliga krav på mig själv

• Vara stark även där jag har brister, inte skämmas över mina svagheter

• Beundra istället för att avundas andra

• Behandla folk inte som de är utan som de kan bli

• Sluta baktala andra och snacka skit

• Sluta kritisera andra bakom ryggen, istället enbart välsigna

• Beskydda de jag kan beskydda, inse att jag inte kan bära alla

• Inse vad som är väsentligt i mitt liv och inte

• Undvika onödiga diskussioner

• Vara försiktigare med mina saker

• Bli mer strukturerad ha mer ordning

• Inte ta ut sina agressioner och irritationer på någon

• Försöka påverka människor i positiv riktning

• Finna friden, lugnet och skönheten i allt

• Publicera något jag skrivit

• Vara mer skämtsam och lekfull, försöka göra folk mer glada

• Vara tillfredställd men inte nöjd

• Vika i ordning kläder efter användning

• Inte förakta någon

• Vara givmild men sparsam, inte slösa pengar på skit

• Våga bemöta människor

• Bli mindre egoistisk och högmodig

• Brinna mer, be mer, läsa bibeln mer

Jag tänker på den


Men jag vill intee....





Synden drar i en, synden vill ha en fast. Detta gör en dubbel. Eftersom man absolut inte vill synda, samtidigt som man vill det.

Jag plågades av tankar på synd för något tag sen. Jag funderade och bad att jag skulle få ett svar på varför jag inte skall synda. Att jag skulle få ett tydligt och konkret svar.

Jag fick då en tanke.... Synden dödar ens inre barn.

Eftersom ordkombinationen "inre barn" har sån betydelse i mitt ordförråd och är även det jag strävar mest efter. Att utveckla mitt inre barn så mycket som möjligt. Så var det mycket talande.

Det inre barnet står för "Nyfikenheten, Öppenheten, Ärligheten, Fantasifullheten, Lekfullheten, Äventyrslusten, Optimismen, Det rutinlösa, Friheten, Det impulsiva, Fridfullheten, Enkelheten, Oskuldsfullheten osv."


Jesus sa.

"Låt barnen komma till mig."

"Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn."

"Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in."


Barn utan påverkan av sina föräldrar har inga fördomar mot människor.
Om vi tänker oss en by, med enbart två barn i ungefär samma ålder. Oavsett vilka två barn de än är, oberoende deras personlighet, intelligens, kultur, värderingar och ras. Så kommer de två att bli vänner. Garanterat.
Barn ser på världen som den bör ses, med nyfikna, optimistiska och öppna ögon.

Men barn som hindras från att leva som barn blir förtryckta och kan förlora dessa egenskaper väldigt snabbt.
På det sättet är dagens samhälle oroande, eftersom vi snabbt skall bli vuxna. Vissa 12-åringar har sin sexdebut, alkoholen flödar allt längre ner i åldrarna.
När vi alla egentligen skall vara som barn.


När jag insåg att synden kommer döda mitt inre barn. Stärkte det min vilja att inte synda. För mitt inre barn värnar jag mer om än min lusta. Det är inte värt att offra det.
Men människor blir lurade. De tror att deras inre barn får utlopp och blir fri av att just synda. Men de förleds, de inre barnet kvävs och ens inre blir förstört.

Om vi tänker på det Jesus sagt om det inre barnet. Så måste det vara en synd att förtrycka eller glömma sitt eget inre barn.


Men, brukar inte ungdomar och vuxna som är som barn, uppfattas som barnsliga, oseriösa och flummiga.

För ett riktigt barn så är ingenting oseriöst. Även att snacka om bajs och kiss ses som mycket seriöst.
Det oseriösa är inte ens inre barn, utan är också förledande. Det kan man snarare sätta i facket "snorungar" eller snarare "dårar". För barn är inte apatiska, ifall barn känner sig fria och intresserade av det de gör så lär de sig mycket bättre än oss vuxna.

Vad som är en "Dåre" och ett "Barn" är en hårfin gräns. Men skillnaden tror jag ligger i den ärliga uppriktigheten, samt att det dårarna gör alltid i slutändan är destruktivt och skadligt.

Ordet är Guds bästa uppfinning. Gud är ordet. Utan ordet kan vi inte kommunicera, vi kan inte förstå och förklara det vi känner och tänker.


Hur tänker man utan ord??


Allt jag tänker består utav ord. Det icke skrivna och osagda men tänkta ordet. Det är det ordet som påverkar en mer än allt annat.


Hur skulle jag tänka om starka känslor som kärlek om jag inte hade något ordförråd?


Hur är det för dem som alltid varit döva? Skapar man då egna inre ord som inte kan betraktas som yttre ord men ändå är ord.


Men de som alltid varit både blinda och döva då??


Är definitionen på ord, benämning?




Dessa är ordets synonymer.


Glosa, term, namn, benämning, vokabel, uppslagsord, yttrande, uttalande, uttryck, tal, fras, text; pregnant yttrande, talesätt, ordspråk, ordstäv, aforism, löfte, utfästelse, försäkran, avtal, överenskommelse, Guds ord, Guds vilja, Bibeln


Dessa är tankens synonymer.


Idé, föreställning, åsikt, mening, fundering, reflexion; intellekt, förstånd, sinne, håg; avsikt, plan; medvetande, fantasi.




Som det synes så behöver tanken ordet för att riktigt kunna fungera. Även om det inte är ett konkret ord. Så länge någon kan tänka så använder den sig utav åtminstone inre ord.


När yttre ord får de inre orden att vibrera vilket resulterar i en inre bild, det är då orden får genomslagskraft och styrka och kan påverka.


Guds yttre ord fick intet att vibrera så att det skapades visuellt synliga saker. Och därmed finns allt som existerar nu.

Är det samma sak med vårt inre ingenting av tomhet? Det är tomt, inget finns där, förrän ett yttre ord får vårt inre att vibrera. Utifrån detta skapas det en inre bild som ger oss vår fantasieggande kunskap. Däri finns den sanna förståelsen och den sanna insikten för hur saker och ting verkligen är.


Men. Uttrycket En bild säger mer än tusen ord. Tror jag oftast missförstås. En bild säger typ tusen inre ord på kortare tid än vad tusen skrivna ord gör. För en bild benämns, upplevs och förstås av ens inre ord.

Jag bara älskar Isaac Newtons ”Regler för att filosofera”. Så därför skriver jag ner dem här på bloggen.



Regel 1. Man bör ej antaga flera orsaker till naturliga ting än som äro dels sanna och dels tillräckliga för deras förklarande. Mångdubbla inte förklaringarna när en enda är tillräcklig.

Regel 2. Till naturliga fenomen av samma slag äro orsakerna också detsamma. Man bör förutsätta att människor och djur andas av samma anledning, att stenar faller till marken i Amerika på samma sätt som de gör i Europa samt att ljus reflekteras på samma sätt av jorden och planeterna.



Det synes mig uppenbart att även Newton då blev (liksom Sokrates och Descartes) irriterad på filosofins kapacitet att spåra ur i subjektivitet och onödigt tjafs, vilket är tankeförödande.

Sokrates är mig kär, Konfucius är mig kär, Platon är mig kär, Aristoteles är mig kär, Descartes är mig kär, Isaac Newton är mig kär, Thomas Edison är mig kär, Albert Einstein är mig kär och Ulf Ekman är mig kär. Men kärare än allting annat är mig Sanningen!!

Att folk i alla tider upphöjt Sokrates och föraktat sofisterna är enligt mig helt förståligt och det enda rätta. Sanningen för sofisterna spelade inte så stor roll utan det viktiga var att man vann en debatt. Med det var helt annorlunda för Sokrates. Han brydde sig mer om sanningen än om att vinna en liten löjlig argumentation och folkets förtroende. Men folks förtroende fick han ändå. Sanningens ljus strålar alltid starkast och det är dit de flesta människor drar sig ifall de känner igen värmen.



Något som däremot irriterar mig så förfärligt är att folk idag påstår att sanningen är subjektivt och att allt är relativt. Det är som om sofismen trots deras uppenbara felaktighet kommit igen in i samhället och främst in i unga sinnens hjärnor.

Jag förnekar inte att det mesta är subjektivt, och att mycket beror på eller är relativt. Men att påstå att ALLT är det, är ett idiotiskt påstående. Därför har jag sorterat in sanningen i fem olika sorters sanningar.



Femte handssanning. Är en sanning som utgår från människors olika smak och bedömning av hur ett föremål är. Detta syns klarast inom värdering av konst, där den ena kan gilla en tavla som den andra hatar. Eller i sociala sammanhang där jag kan tycka att en människa är helskön och vacker medan min vän tycker att den är irriterande, äcklig och ful. När det gäller femtehandssanningar så är det mesta subjektivt och relativt, det vill jag medge!!

Fjärde handssanning. Är en sanning där man utgår från generaliseringar, avrundningar och uppskattningar. Som överlag och i de allra flesta fall stämmer, men dock inte alltid. T.ex. att långa människor har lättare att få jobb än korta. Och att svenskar är mindre sociala och expressiva än medelhavsmänniskor. Eller att 2%av jordens befolkning har en iq över 130. Denna sorts sanning är inte i lika stor utsträckning subjektiv som femtehands. Men visserligen är det för det mesta relativt.

Tredje handssanning. Är en sanning som utgår från det bästa, mest realistiska och praktiska för att lösa ett problem i just den situationen. Handlar om det som är bäst lämpad för den största allmänheten i det scenariot. Denna sanning diskuteras i politiska sammanhang om vad som är det bästa för ett land. Oftast finns det ett alternativ som är bättre än alla andra just då. Men den sortens sanning växlar hela tiden beroende på miljön.

Andra handssanning. Är en sanning som är helt beroende på definitioner. Där sanningen är det som vi har definierat. T.ex. om vi har definierat ordet glad som upprymd och mår bra så är det den enda giltiga definitionen. Denna sanning finns mest inom naturvetenskapen och språket. T.ex. 1+1=2. Om vi däremot gör denna sanning subjektiv kommer det genast skapa förvirring.

T.ex. Om du frågar mig någonting och jag svarar ja. Så betyder det ja. Men om jag ser subjektivt på orden, så kan det betyda ja men också nej, vet inte eller kanske. Eller lika gärna. Vad är det du säger, är du helt dum i huvudet.

(Däremot så kan folk ha olika uppfattning av i vilken grad ett ord kan gälla. T.ex. kan en människa säga. Det var fantastiskt. Och en annan. Det var bra. Men ändå gilla en sak lika mycket. En enskilds människa uppfattning av ett ord är definitivt en femtehandssaning och inte en andrahands.)

Första handssanning. Är en sanning som är lika sant och exakt för alla och envar, jämt och ständigt, den är oföränderlig. I den här kategorin sätter jag naturlagar, självklara logiska satser, universums uppkomst osv. Den här sanningen kan omöjligen ha två svar som mot varandra är motsägelsefulla.

T.ex. kan inte Jag både ha skrivit den här texten och inte skrivit den här texten.
Eller om A inte är B, så kan omöjligen B vara A.

Däremot kan man kombinera två åsikter. Om jag påstår att sanningen är AC och du påstår att den är BD, men sanningen är AB. Så kommer vi fram till sanningen just när vi kombinerar våra två perspektiv.


Det är en sak jag tror om religionsfrågan, för det kan om man riktigt tänker efter bara finnas en riktig tro. Oavsett om det är ateism eller hinduism. Den existentiella tron för människan kan omöjligen bero på.

Däremot så kan många religioner ha en del av sanningen, men det gör inte den religionen sann eller rätt. För inget är sant förrän man har hela sanningen.
Jag vill ge en liknelse som exempelbevis.

Om du har en skitsvårt mattetal att lösa, med flera olika samverkande delar. Om du löser vissa svar rätt och vissa svar fel så får du inte den sanna slutgiltiga lösningen i slutet.